Nyheter

Dumpar asylsøkjarar i Rwanda - flyktningar blir handelsvare

FLYKTNINGPOLITIKK: Snart landar første fly med asylsøkjarar Storbritannia dumpar i Rwanda. Mot god betaling. Frp meiner asylmottak i tredjeland er ein god idé. Ap leikar også med løysinga.

Handtrykket forsegla lagnaden til tusental flyktningar.

Søkjer dei asyl i Storbritannia kan dei brått bli passasjerar på fly som landar i eit land dei slett ikkje hadde tenkt seg til.

I Rwanda.

Første fly skal etter planen gå 14. juni.

Betalar 1,5 milliardar

Avtalen Storbritannias innanriksminister Priti Patel og Rwandas utanriksminister Vincent Biruta blei samde om i april seier at det sentralafrikanske landet får 120 millionar pund, eller nesten 1,5 milliardar kroner, for å ta i mot asylsøkjarar i fem år framover.

Altså for å ta i mot asylsøkjarar som har søkt vern i Storbritannia, som har tatt seg til øyriket i von om å få opphald akkurat der.

— Her blir det brukt bistandsmidlar. Pengar som skulle gått til bistand blir no brukt til å få Rwanda til å løyse eit problem i Storbritannia, seier seniorforskar Elling N. Tjønneland ved Christian Michelsen Institute (CMI) til Vårt Land. Han arbeider særleg med utvikling og afrikanske land.

Gler seg til fulle hotell

I Kigali ser hotelleigarar fram til gode tider, for millionane frå Storbritannia dekkjer kost og losji til Rwanda har avgjort asylsøknaden, for det er i Rwanda flyktningane kan få opphald, ikkje i Storbritannia.

I Storbritannia refsar erkebiskopen av Canterbury: «Dette er i strid med Guds natur», seier Justin Welby, overhovud i Den anglikanske kyrkja.

Og FNs høgkommissær for flyktningar slår fast at avtalen er «eit sjokkerande brot på internasjonal lov».

Og frivillige hjelpeorganisasjonar trekkjer regjeringa for domstolen i von om å hindre asyldumpinga.

BÅT

Skal hindre kanalreisande

Statsminister Boris Johnson seier ordninga skal «skremme asylsøkjarar frå å velje Storbritannia».

Ein afghanar tok i vår Johnsen på ordet.

Mannen prøvde sjølvdrap då han blei internert med melding om at Rwanda venta. Han fortel at han heller vil døy enn å bli sendt til Sentral-Afrika.

Statsminister Johnson og innanriksminister Patel vil særleg stoppe trafikken over Den engelske kanal. Hittil i år har over 9.000 flyktningar og migrantar tatt seg over i små båtar.

Mange flyktningar kjem langvegs frå, og ferda mot øyriket har vore farefull.

Stua saman i særleg gummibåtar tok 28.300 personar seg illegalt over frå Frankrike til Storbritannia i fjor. Samanlikna med 2020 er talet tredobla.

Pengar som skulle gått til bistand blir no brukt til å få Rwanda til å løyse eit problem i Storbritannia

—  Elling N. Tjønneland, seniorforskar CMI

Sendt til fattige øystatar

Australia var først ute med avskrekkingsstrategien:

Sende asylsøkjarar til tredjeland.

I 2013 byrja Australia å sende flyktningar som prøvde å nå landet med små og store båtar, til Nauru og Papa Ny-Guinea. Dei lutfattige stillehavsnasjonane fekk rause bidrag til statskassene for å handtere flyktningane.

Menneskerettsorganisasjonar og FN har sidan starten kritisert tilhøva i leirane i Nauru og Papa Ny-Guinea som «umenneskelege».

Dei som fekk avslag på asylsøknadane, blei sendt tilbake til heimlanda.

I fjor haust avslutta Australia dumpinga av flyktningar i Papa Ny-Guinea, og i mars takka Australia ja til eit ni år gammalt tilbod frå New Zealand. Dei neste tre åra skal landet ta 450 flyktningar frå australske flyktningleirar, primært frå Nauru.

Asylsøkere sendes fra Storbritannia til Rwanda

Frp likte løysinga

I 2019 vitja Norges justisminister Australia. Statsråden frå Framstegspartiet likte det han høyrde om landets strenge grensekontroll: «Det er interessant for oss å se hvordan de har fått det til her, for de har klart å få fullstendig stoppet båtflyktninger fra Sri Lanka og Indonesia» sa Jøran Kallmyr til NTB i Sydneys hamn.

Danmark er også lystne på å få ein asylavtale med eit tredjeland. Folketinget vedtok i fjor ein lov som opnar for å etablere mottakssenter for asylsøkjarar utanfor Danmark.

Målet er klart: Asylsøkjarar som får innvilga søknaden, vil få opphald i tredjelandet, ikkje i Danmark.

Som Storbritannia har også Danmark funne fram til Rwanda. Men den sosialdemokratiske regjeringa har ikkje signert nokon avtale lik den britiske enno. Danmarks avtale seier berre at landa skal samarbeide om asyl og migrasjon.

Norge takka nei

Danmark inviterte Norge til å samarbeide om asylmottak utanfor Europa, og då Frp sat i Solberg-regjeringa, arbeidde partiets statsrådar for å få det til partiet la fram allereie i 2009.

I 2020 var justisminister Kallmyr i Rwanda for å sjekke ut tilhøva. Medan han var der, gjekk Frp ut av Solberg-regjeringa.

Høgres Monica Mæland, som tok over Justisdepartementet og med det ansvaret for flyktningpolitikken, gav Danmark svar: Norge ønskjer ikkje asylmottak i Afrika.

Som i Storbritannia refsar biskopane i Danmark avtalen om asylmottak i Afrika: «Ukristeleg», stemplar dei planen.

Ap seier nei — og ja

I mai fremma Frp eit representantforslag i Stortinget:

  • Etabler eit asylmottak i utlandet, «tilsvarende det danske lovforslaget (...) eller den nylig foreslåtte britiske modellen.
  • Regjeringa bør «inngå et samarbeid med Danmark og/eller Storbritannia med sikte på å få på plass en felles løsning for asylmottak i utlandet».

Innan forslaget blei handsama i Stortingets kommunalkomité, var det avvist av det største regjeringspartiet. Ap vil ikkje følgje søsterpartiet i Danmark.

Men Ap har sjølv lagt fram forslaget om å handsame asylsøknadar i tredjeland, om det kom ein avtale på nordisk eller europeisk nivå etter visse kriterium - i rapporten frå Migrasjonsutvalget i 2018.

— Utvalet som presenterte denne løysinga, var leia av dagens stortingspresident, Masud Gharahkhani, minner Tjønneland om.

I Hurdalsplattforma tek Ap- og Sp-regjeringa eit langt steg mot bruk av tredjeland: «Benytte handlingsrommet i dagens lovverk til å henvise asylsøkere til trygge land utenfor Europa dersom de har kommet til Norge via dette landet.»

VEN

«Eit ekstremt autoritært regime»

I Rwanda styrer presidenten som kom til makta etter folkemordet i 1994; nær ein million menneske blei slakta ned.

Paul Kagame er generalen som bytte ut uniform med presidentdress i 2000. Han har styrt Rwanda med jarnhand i over to tiår. Før det var han landets de facto statssjef som visepresident og forsvarsminister.

Sjølv om Kagame får skryt for politisk stabilitet og økonomisk vekst, også av CMI-forskar Tjønneland, får statssjefen kritikk for å snevre inn den politiske fridomen.

— Asylsøkjarane som no kjem til Rwanda, frå Storbritannia, kjem til eit ekstremt autoritært regime. Og dei kjem til ein region som lenge har strevd med å ta hand om store flyktninggrupper, seier Tjønneland.

Asylsøkjarane som no kjem til Rwanda, frå Storbritannia, kjem til eit ekstremt autoritært regime

—  Elling N. Tjønneland, seniorforskar CMI

Brutal menneskeretts-CV

Fleire politiske motstandarar har opp gjennom åra berre blitt vekke i Rwanda. Eller har døydd brått. Landets etterretningssjef, Patrick Karegeya, blei funnen død på eit hotell i Sør-Afrika i 2013.

Rwanda ligg på 136.-plass på Reporterar utan grensers indeks over pressefridom i verda.

Menneskerettsorganisasjonen Human Rights Watch har dokumentert grove brot på menneskerettane og klager tryggingsstyrkane til Kagame for å fengsle folk vilkårleg og utsetje dei for systematisk og grov tortur.

Ein rapport frå menneskerettsorganisasjonen Freedom House fortel at Rwanda utset eksilborgarar i USA for overvaking, trakassering og truslar for å stilne kritikken.

Les mer om mer disse temaene:

Bjørgulv K. Bjåen

Bjørgulv K. Bjåen

Bjørgulv K. Bjåen er journalist i nyhetsavdelingen i Vårt Land.

Vårt Land anbefaler

1

1

1

Annonse
Annonse

Les dagens papirutgave

e-avisen

Mer fra: Nyheter